Galoppträning

I torsdags lastade vi hästarna och åkte till Härene för att träna för Robert, igen :)

Oj herregud, det var nog det svettigaste passet jag haft någonsin! Vi håller ju på och fördjupar oss i det här galoppombytes-problemet så nu är det galopp, galopp, galopp som gäller. Problemet är i grunden inte galoppombytena i sig, Grand kan momentet och han vet vad hjälperna betyder. Därför är det egentligen inte själva bytet som behöver tränas på, utan bara galopp i allmänhet. Så, nu ska vi arbeta på att stärka galoppen. Vi fick göra skänkelvikning i galopp, galoppslutor, några galoppombyten och rida massa, massa, massa i förvänd galopp. Jag undrar vem som tyckte det var jobbigast, jag eller Grand?

Just den förvända galoppen är särskilt knepig. Inte bara för att jag får kortslutning i hjärnan och helt plötsligt inte vet hur man gör en galoppfattning (jag blir så trött på mig själv ibland), utan också för att Grand tycker att det är så jäkla jobbigt! Han får verkligen kämpa och anstränga sig för att inte byta. Men är det jobbigt så är det nyttig!

Att göra galoppslutor och skänkelvikning är också lite kämpigt. Grand är lätt att flytta i skritt och trav, men när jag lägger på skänkel för att flytta i galopp så antingen ökar han eller misstolkar och byter galopp, även om jag sitter kvar i föregående galopp = stressmoment. Han är osäker på vad som förväntas av honom när man lägger på skänklarna i galopp. Det gör det ännu viktigare att inte öva sönder just bytesmomentet; jag måste kunna lägga på skänklar och flytta honom åt alla håll och kanter utan att han byter galopp, tills jag sitter om och ber honom byta. Jag är lite engelskridnings-skadad (och Arabskadad) där, jag tror liksom att om jag lägger på skänklarna det minsta kommer hästen öka, och då är det klart att han ökar.

Så hemläxan är att öva förvänd galopp och flytta, flytta, flytta! Flytta fram, bak, höger, vänster, hit och dit i alla gångarter. Och såklart den ständiga hemläxan: att öva på att vara långsam i händerna. Om han ökar när vi ska flytta i galopp får jag inte ha som reflex att snabbt ta i tyglarna. Jag måste lära mig att låta honom göra misstaget och långsamt plocka upp tyglarna och ta tillbaks honom och sedan släppa igen när han samlat sig och sänkt tempot. Inte "rida som en jävla dressyrkärring" helt enkelt (quote Robert), haha :)

So long! /Malin